Jag har små misstankar om att Marcy har kommit in i någon "spökålder" /"Jag har massa hormoner i kroppen"-ålder. Hon har reagerat på saker som hon vanligtvis inte reagerar på. Tex reagerade hon på varannan joggare på en promenad för 1-2 veckor sen och efter ett tag på varje joggare, och sen på ingen. Sedan det tillfället har det inte hänt igen (hon har skällt på 2 st men inte blivit rädd), hon var lite osäker på Josse men lekte med henne lite senare på kvällen och satt även i soffan och myste med henne. Men människor tränar vi också på nu och hon visar glädje mot i princip alla människor vi träffar.
Hon har även börjat med "utfall" mot hundar, inte alla men många. Så länge vi jobbar (jag har godis och belönar när hon kollar lugnt på dem så är de ingen fara, men är jag inte beredd eller om hunden kommer plötsligt så blir det utfall. Hon är dock lätt att få kontakt med så det är skönt men även när man fått kontakt smågruffar hon lite mot den andra hunden emellanåt. I boxen i skolan skäller hon på hundar som går förbi utanför, det är också helt nytt och det var inga problem innan lovet. Så det hårdtränar vi på nu! När jag inte är där och kan träna så kommer jag sätta filtar för gallret så att hon inte ser när det går hundar där. Vill inte att hon ska "lyckas" skälla på dem och bli bättre på det.. Men vi ska klara detta! Hon har ingen ilska i skallen, det är mest osäkerhet så hon måste bara förstå hur man ska bete sig när det kommer andra hundar! I helgen tänkte jag åka in till Visby med henne och miljöträna och hoppas på så mycket hundar om möjligt så vi kan träna riktigt mycket på hur man beter sig när det kommer hundar och visa att det kommer inte hända något när man ser en hund. Det sköna är dock att det verkar vara någon hormonperiod (inget att skylla på) så tränar vi hårt och inför en så stor trygghet hos henne som möjligt så blir det nog 1000 gånger bättre sen (och vid nästa "hormonperiod"?)! Tycker även att det känns bra att det verkar bara vara att hon inte riktigt vet hur hon ska bete sig (+osäkerhet) som gör att hon får "utfallen" mot hundarna, på så sätt blir det lättare att visa "vi gör såhär istället!" och göra något kul av att hon ser en hund! Idag tränade vi med andra hundar i grupp tex! Inga utfall eller otrevligheter mot dem. Hon låg lugnt och tittade på dem i pauserna från träningen. Kändes bra! Men vi måste verkligen få "pli" på boxskällandet, så det är prio 1 just nu! Först var jag riktigt uppgiven (speciellt för 1-2 veckor sen när hon blev räd för joggare osv) och tyckte jag hade misslyckats och förstört henne. Men vid det tillfället mådde jag dåligt psykiskt och kände mig sämst. Nu när jag har tänkt igenom situationen och analyserat henne mer samt pratat med olika hundfolk känns det mycket bättre och jag VET att vi kommer fixa det här! Go us! Nospussar och tasskramar -the Cartoon Crew
1 Kommentar
|
Jamieline
Archives
Februari 2018
Categories
Alla
|